torsdag 11 februari 2010

Mycket lyckat seminarium om studenthistoria!

Igår hörde vi ett antal mycket goda och informativa föredrag om student- och universitetshistoria på Nylands Nation. Och seminariet var även ganska väl besökt - säkert mellan 50-100 personer var från och till på plats! Det med befog - diskussionen om synen på studentidentitetens variation i tid och rum var verkligen nyttig och aha-upplevelserna följde på varandra! Det var verkligen skönt att även se ett seminarium av samarbete över språk- och vetenskapsgränserna!

Professor Kolbe lyste sin vana trogen i sin analytiska öppning av seminariet - hennes digra arbete med HU:s studentkårs historia är ju välkänd. Docent John Strömberg presenterade sin forksning kirng Vasa nation och när de följande talarna framförde sina egna undersökningsresultat blev det evident att studenternas verksamhet på många sätt bär liknande drag - särdragen är enbart detaljer. Studenternas självbild granskades både ur synen på deras ideal, men även i jämförelse med praxis. Uppenbart är att hembygdsarbetet varit avgörande för studenterna under 1800- och 1900-talet - en verkligt viktig del av ett större nationsbygge och identetsskapande process i Finland! Senare har man allt mer börjat betona utländska vänkontakter - det internationella har även varit en ytterligare sten i identetsbygget. Michaela Bränn framhöll hur den "nyändska kollektiva identiteten" manifesterade i fysiska uttryck - monumentbygge, ett husbygge, ett hus som inte enbart fortfarande är ett hem för studenterna utan även blivit ett nationellt kulturarv!

I Mia Kopriolas och Sari Aaltos undersökningar av jurister och medicinare, ses den ständiga närvaron av synen på kollegialismen och kamratskapet hos studenterna, som även mycket medvetet lever mellan synen på deras yrkesroll som antingen generalistisk eller specialiserad! Och jag kunde påstå att detta även ses inom humaniora - enligt Kolbe redan från och med 1950-talet. Borde man ha en bred allmänbildning eller en tydligare expertis för ett krävande arbetsliv, t.ex. vid insitutioner?

Seminariet väckte med andra ord även frågor i åhörarna - tankar som kunde resultera i mer forskningen och ge orsak till en fortsatt debatt om studentidentiteten! I vilken mån måste en humanist arbeta vid sidan av studierna? Och varje generation måste återgå till samma frågor: finns det tid för att verka i de nätverk nationerna/ämnesföreningarna erbjuder? I paneldebatten på slutet svarade ordförandena för studentkårer på frågor om sin syn på studenterna roll. Det finns nämligen ett hårt tryck att enbart "gå i skola" numera, på bekostnad av att studera/agera ung vuxen, i samhället.

Seminariet lyckades verkligen i sitt syfte: dekonstrueringarna av olika stundetidentiteter ur olika synvinklar, belysta såväl från kårhåll som ur enskilda ämnesföreningar eller nationer var mycket givande! det är uppenbart att identitetsbygget baserar sig på en stark historiemedvetenhet och studenterna roll i nationsbygget är inte enbart universitetshistoria, utan tillhör den stora nationella berättelsen på många vis.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar