Igår kväll for vi med barnen till Borgbacken, Finlands kanske äldsta nöjespark i centrum av Helsingfors. Tre- och fyråringarna, som var här för första gången i sitt liv, var ivriga och deras far och jag for turvis med dem i de olika aktiviteterna. Bäst tyckte de om "Draken", ett litet tåg för mindre barn som dock gick förvånansvärt fort. Den ganska fort snurrande "Kaffekoppskarusellen" var även en rolig hit. Vi tog en paus i den nyrenoverade "köksvärlden" och åt riktigt god middag - jag fick sushi, Mikko åt sallad och barnen smakade på sin pasta bolognese och vi fick dem att sitta ner och hålla sig relativt lugna hela den tid vi var där - fint att inte behöva ryta eller stressa som förälder också. Det var länge sedan vi senast åt ute, så litet orolig var man hur det skulle gå, men det gick alltså bra. Emil fick även en inträdesbiljett, fastän den var gratis, "babykul", men han fick nöja sig med att titta på folk, ljus och ljud och njuta allmänt av stämningen. Ett par gånger tog han sig en tupplur under kvällen.
En ganska dyr kväll med inträdesbiljetter, mat och några slantar för klassiska lotter i stilen "dra i tråden, vinn ett pris", men det var definitivt värt det. Borgbackens inkomster fördelas av Lasten Päivän Säätiö som arbetar för barnavård. Jag har också varit anställd av stiftelsen för några månader 2006-2007 fastän jag inte arbetat på nöjesfältet - det var då jag jobbade på Leksaksmuseet Lekborgen, som då nyligen öppnat på WeeGee i Esbo. Museet var förr på Borgbacken, men tillhör numera barnteatern Hevosenkenkä.
Nostalgiskt. Jag tror jag besökte Borgbacken första gången i sexårsåldern med min syster och hennes blivande (nuvarande) man. Minns även mammas och pappas bröllopsdag i kanske mitten av 80-talet, då vi besökte nöjesfältet. Mamma har alltid klagat över att det inte alls var roligt för henne och pappa mådde illa i alla aktiviteterna, men jag hade haft det kul. Så det var liksom mitt fel att de inte hade en kul bröllopsdag... Som förälder själv nu inser jag att man får välja vad man gör - man kan göra saker och ting på barnens villkor, eller så kan man skaffa barnvakt. Mikko och jag hade de roligt igår, speciellt härligt är det att få höra barnen skratta så de hisnar.
Men föräldrarna har nog haft trevliga kvällar på Borgbacken i sina dagar också - Borgbacken har över 60 år på nacken, så också de besökte Borgbacken som unga, främst för att lyssna på olika artister på utomhusscenen. Då Emil och jag väntade på att de andra skulle komma från en aktivitet, råkade jag få syn på en liten byggnad vi kunde rulla in i. Musik hördes från högtalarna och texter och bilder på väggarna berättade om vilka artister av världsklass som besökt Borgbacken under de första decennierna. På väggarna ståtade namn och ansikten som Paul Anka, Josephine Baker och Delta Rhythm Boys. Här skulle föräldrarna även upplevt nostalgi! Delta Rhythm Boys har alltid varit mammas favoritband, så också jag vet vilka låtar de spelade och hon har flera gånger berättat hur roligt det var när de besökte efterkrigstidens Finland. Nåja, jag tittade runt en stund och gick sedan ut för att möta de andra igen - Emil hade somnat till den gungande musiken. Ljud är ju som bekant även en viktig ingrediens i vad man minns. Musik hördes även från högtalare på andra håll på nöjesfältet, t. ex. vid restaurangerna. Och de spelade klassiskt. Jag får konstiga associationer till andra ställen där de spelade musik ur högtalarna, men kanske jag lämnar detta här i det här sammanhanget... :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar