tisdag 25 september 2012

Optimisten som forskare

Forskningsarbetet är inte endast källanalys och litteraturläsning dag ut och dag in - de facto är det en försvinnande liten del av det hela i förhållande till det faktum att det måste finnas välformulerade tankar och idéer bakom, annars är det lönlöst att gå framåt i en fråga. Ett projekt uppkommer ofta av att tankar tar form och bollas av och an i hjärnan, sedan av och an mot medmänniskorna, så småningom tar de sig äntligen en fysisk form.

Hemma i en barnfamilj kan tankar få en första mindmap eller skriftlig form exempelvis en lördagskväll, då man lagar middag tillsammans. Barnen ritar och pysslar vid matbordet, som är hjärtat i vår lägenhet, så Mikko och jag tyr oss till köket och diskbänken. Litet vin är inte heller till skada en sådan här kväll, för att få kreativiteten och diskussionen att bölja - idéerna att omsättas verbalt och slutligen till pappers. Det kan te sig bohemt, men jag skulle inte byta ut det mot något i hela världen! Även den minsta idé kan leda till ett fint projekt, så inga gnistor får slockna genast utan ett gott försök. Ifall förslagen till samarbetspartners nappar på, ja, då har vi redan tagit ett steg framåt. Man måste vara optimist, det är ett som är säkert.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar